SEGLORA GAMLA KYRKA
Seglora kyrka kommer från Seglora socken i Västergötland där den uppfördes 1729-30. Den byggdes av material som fanns i trakten. Grunden är av gnejs och väggarna är timrade. Både tak och väggar är klädda med ekspån, som strukits med en blandning av tjära och rödfärg.
”Kyrkostämman beslutar att riva den gamla sockenkyrkan……”
Ungefär så lät det i Seglora församling år 1901 och kort därefter fick man Kungl. Maj:ts tillstånd till rivningen. Man hade byggt en ny stor stenkyrka och hade då inte bruk för den gamla. Som tur var dröjde man länge med verkställigheten av beslutet och den
18 april 1916 beslöt man att i stället sälja kyrkan till Nordiska museet för flyttning till Skansen. Därmed räddades en av våra märkligaste träkyrkor och i maj 1918 kunde den invigas på sin nya plats. Den var då nästan tvåhundra år gammal, byggd åren 1729-30.
Kyrkan hade från början inget torn. Kyrkklockorna hängde i en fristående klockstapel. När tornet byggdes till åren 1785-86 befinner vi oss i den gustavianska tiden och man kunde väntat sig att tornet fått en gustaviansk eller klassicerande utformning.
I stället verkar det som man anpassat tornet till den äldre kyrkans formspråk, vilket torde ha varit väldigt ovanligt vid denna tid. Ett annat traditionellt drag, som utmärker Seglora kyrka är att spåntaken alltid varit rödtjärade. Ända sedan 1500-talet har rödtjärning varit det sätt man behandlade spånklädda väggar och tak. På 1800-talet började man på flera håll att i stället använda svart tjära, men i Seglora höll man fast vid traditionen.
Kyrkorummet
Trots att inredningen tillkommit vid olika tidpunkter, ger kyrkorummet ändå en känsla av enhetlighet.
Inuti kyrkan är väggarna vitmålade. Det välvda brädtaket har målningar av göteborgsmålaren Sven Wernberg från 1735. Med början över koret kan man följa scener ur Jesu liv, ordnade i en följd medsols runt taket. I takets mittpunkt finns symbolen för Guds allseende öga; en ljusröd triangel med namnet Jahve i hebreisk skrift.
Altartavlan målades 1780 medan prediksstolen, från en tidigare kyrka, utfördes redan 1700. Golvuret vid altaret fick sin plats i kyrkan först 1861. Dessförinnan fick prästen använda timglaset på prediksstolen.
Orgeln från 1777 kommer från Films kyrka i Uppland. I vapenhuset hänger en lång stav, en ”kyrkstöt”, som kyrkvaktmästaren använde för att väcka dem som somnat under predikan.
Varje gård hade sina bestämda platser i kyrkan. Vid bänk 9 på höger sida finns en liten skylt, som visar att här skulle folket från gårdarna Seglered och Åhrebo sitta. Kvinnor och män satt på olika sidor om mittgången, kvinnorna till vänster och männen till höger. På landsbygden levde denna sedvänja kvar ända in på 1900-talet.
![]() |
|