ANOR (18)
Seglora
Seglora ligger i Borås kommun i Västergötland.
Namnet skrevs 1294 Säghlrär och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller ora, 'stenig (skogs)backe'. Förleden innehåller sannolikt sig, seg, 'framsipprande vatten; vattensjukt ställe'.
Från järnåldern finns två gavfält med domarringar.
Seglora kyrka
Kyrkan stod färdig 1903 efter ritningar av Adrian C. Peterson och Carl Crispin. Den byggdes i nygotisk stil med 800 sittplatser. Byggnaden har en sockel av släthuggen granit och tegelfasad. Den har korsarmar i norr och söder och ett smalt torn med spetsig spira i väster. Långhuset och korsarmarna har skiffertäckta sadeltak. Övriga tak är av koppar.
Man fick tidigt problem med fuktskador och byggnaden har genomgått flera renoveringar. Vid en renovering 1967 reducerades antalet sittplatser till 480 och kyrkan fick ny färgsättning och inre gestaltning.
Den första medeltida träkyrkan i Seglora hade ett rektangulärt långhus och ett smalare, nästan kvadratiskt kor. Den ödelades genom en brand på 1500-talet. Lämningarna efter dess grund framgrävdes 1916 i samband med nedtagandet av 1700-talskyrkan.
En andra timrad träkyrka tillkom på 1600-talet.
Efterträdaren, också timrad, uppfördes 1729. Den blev dock snart för liten och redan på 1860-talet diskuterades en ny kyrka. År 1901 beslutades så, att en ny kyrka skulle byggas ett par hundra meter norr om den gamla. Tanken var att riva den gamla kyrkan och använda timret till kyrkstallar, men rivningen kom inte igång och den såldes sedermera till Skansen.
Inventarier
Målningarna i triumfbågen och korets valv är gjorda i sen jugendstil.
Altartavlan och det mittersta fönstret i koret är skapade av konstnären John Hedaeus 1922. Altartavlan flankeras av de fyra evangelisterna, Matteus, Markus, Lukas och Johannes medan fönstret visar Jesu födelse.
Kalken och patenen i förgyllt silver är från 1842
Oblatasken i silver från 1768.
Golvuret från 1700-talet inköptes i Göteborg 1930.
Textilsamlingen har skapats av Agda Österberg.
Kyrkklockorna kommer från den gamla kyrkan och har omgjutits 1883 och 1972.
ÖVRIGT
Seglora gamla kyrka
Seglora kyrka kommer från Seglora socken i Västergötland där den uppfördes 1729-30. Den byggdes av material som fanns i trakten. Grunden är av gnejs och väggarna är timrade. Både tak och väggar är klädda med ekspån, som strukits med en blandning av tjära och rödfärg.
”Kyrkostämman beslutar att riva den gamla sockenkyrkan……”
Ungefär så lät det i Seglora församling år 1901 och kort därefter fick man Kungl. Maj:ts tillstånd till rivningen. Man hade byggt en ny stor stenkyrka och hade då inte bruk för den gamla. Som tur var dröjde man länge med verkställigheten av beslutet och den
18 april 1916 beslöt man att i stället sälja kyrkan till Nordiska museet för flyttning till Skansen. Därmed räddades en av våra märkligaste träkyrkor och i maj 1918 kunde den invigas på sin nya plats. Den var då nästan tvåhundra år gammal, byggd åren 1729-30.
Kyrkan hade från början inget torn. Kyrkklockorna hängde i en fristående klockstapel. När tornet byggdes till åren 1785-86 befinner vi oss i den gustavianska tiden och man kunde väntat sig att tornet fått en gustaviansk eller klassicerande utformning.
I stället verkar det som man anpassat tornet till den äldre kyrkans formspråk, vilket torde ha varit väldigt ovanligt vid denna tid. Ett annat traditionellt drag, som utmärker Seglora kyrka är att spåntaken alltid varit rödtjärade. Ända sedan 1500-talet har rödtjärning varit det sätt man behandlade spånklädda väggar och tak. På 1800-talet började man på flera håll att i stället använda svart tjära, men i Seglora höll man fast vid traditionen.
Trots att inredningen tillkommit vid olika tidpunkter, ger kyrkorummet ändå en känsla av enhetlighet. Inuti kyrkan är väggarna vitmålade. Det välvda brädtaket har målningar av göteborgsmålaren Sven Wernberg från 1735. Med början över koret kan man följa scener ur Jesu liv, ordnade i en följd medsols runt taket. I takets mittpunkt finns symbolen för Guds allseende öga; en ljusröd triangel med namnet Jahve i hebreisk skrift.
Altartavlan målades 1780 medan prediksstolen, från en tidigare kyrka, utfördes redan 1700. Golvuret vid altaret fick sin plats i kyrkan först 1861. Dessförinnan fick prästen använda timglaset på prediksstolen.
Orgeln från 1777 kommer från Films kyrka i Uppland. I vapenhuset hänger en lång stav, en ”kyrkstöt”, som kyrkvaktmästaren använde för att väcka dem som somnat under predikan.
Varje gård hade sina bestämda platser i kyrkan. Vid bänk 9 på höger sida finns en liten skylt, som visar att här skulle folket från gårdarna Seglered och Åhrebo sitta. Kvinnor och män satt på olika sidor om mittgången, kvinnorna till vänster och männen till höger. På landsbygden levde denna sedvänja kvar ända in på 1900-talet.