Gårdstånga

M A R K A N O R


»Kom ihåg att hedra släkten som har kommit och gått före dig, eftersom de bidrog till att forma den du är.» 




G Å R D S T Å N G A

Gårdstånga


Gårdstånga ligger i Eslövs kommun i Skåne.

Namnet skrevs i början av 1000-talet Gardhstangum (med runor på Forshedastenen), cirka 1300, Garstangäoch kommer från kyrkbyn. Förleden antas innehålla garth, 'inhägnad, stängsel; inhägnad plats'. Efterleden kan vara stång syftande på en stängningsanordning.

Det anses ha funnits bebyggelse i området sedan 900-talet, och slaget vid Gårdstånga nämns på Forshedastenen i Småland. 

Från stenåldern är boplatser funna. Från bronsåldern finns gravhögar, varav flera nu är överodlade. Runstenar har funnit här varav en nu är i Lund och en i Flyinge, Holmby socken.


I Gårdstånga ligger Viderups slott som uppfördes i början av 1600-talet av Anna Brahe.

Huvudbyggnaden är i renässansstil. Den har två våningar och omger tillsammans med två envåningsflyglar en borggård som är öppen mot norr. Slottet ligger på en rektangulär borgholme med breda vallgravar, som får sitt vatten från Kävlingån. Slottet är i sina huvuddrag bevarat intill vår tid.


Gårdstånga kyrka

Kyrkan byggdes under 1100–1200-talet. På 1400-talet slogs valven. År 1622 byggdes ett gravkor i norr på initiativ av Anna Brahe till minne av hennes döde man Steen Maltesen Sehested. Tornet tillkom också under 1600-talet.

1888-1889 restaurerades ordentligt. Tornet fick de nuvarande trappgavlarna och Svante Thulin

gjorde dekorationer på väggar och i valv, liknande de han utfört i Lunds domkyrka.


Inventarier

Kyrkan har många renässansinventarier utförda 1609-1628 av Jacob Kremberg.

År 1609 beställdes predikstol och altartavla av Kremberg. Dessa kunde levereras 1612. Av kyrkliga handlingar som finns bevarade kan man uttyda att Kremberg själv medverkade vid uppsättningen. Därefter gjordes fler inventarier: bänkinredningen, dopfunten med baldakin och kyrkans läktare. 1622 gjorde Kremberg ett korskrank i Gårdstånga för att skilja det nyuppförda gravkoret från resten av kyrkan.

Skulpturerna bekostades till stor del av Anna Brahe, som bland annat ägde Viderups gods. De många inventarierna kan ha uppkommit till minne av hennes man Steen Maltesen Sehested, men det kan också vara ett tecken på hennes religiösa övertygelse, ett uttryck för hennes tro.