ANOR (17)

Stora Råby

Stora Råby ligger i Lunds kommun i Skåne.

Stora Råby nämns första gången, liksom många andra byar i trakterna kring Lund, i de dokument som upprättades om ägarförhållanden under våren och sommaren 1123. Byn förekommer i källor under 1100- och 1200-talen som Raby Maiore eller Raby Majore. Rå är en gränsmarkering och en råby är en fast bosättning på gränsen mellan två områden. Väster om Stora Råby ligger Lilla Råby med samma betydelse. Den gräns som avses är sannolikt gränsen mellan Torna och Bara härad som utgörs av Höje å.

I byns direkta närområde finns omfattande stenålders- och bronsålderslämningar i Stora Råby, bland annat en bronsåldershög (nästan alla högar uppfördes mellan 1700–1100 f Kr) som visar på tidig närvaro av befolkning knuten till platsen. Platsen där byn ligger har haft en sammanhängande bebyggelse sedan järnåldern, så byn är därför minst ytterligare några sekel äldre än den första historiska dateringen. Platsen är väl vald på en höjd en och en halv kilometer norr om Höje å med vidsträckt utsikt över landskapet.

I mitten av 1000-talet fanns dessutom inte mindre än fyra viktiga maktcentra som Stora Råby låg mitt emellan. I väster Lund. I öster Dalby, som vid tillfället var biskopsäte (biskop Egino utsågs 1059/1060 som biskop i Dalby). I söder Uppåkra, som var både religiös och kunglig centralort sedan närmare tusen år dessförinnan men som under denna tid upphörde i betydelse. I norr Arendela, samlingsplatsen för landstinget i östra Danmark under lång tid, som också så småningom kom att flytta in till Lund. Broarna över Höje å till Uppåkra och söderut ligger strax sydväst om Stora Råby. I Kyrkheddinge hade det redan kring vid denna tidpunkt förekommit marknads- och samlingsplats i många år – därmed var Kyrkheddinge en viktig plats i området.

Många resande mellan dessa platser torde ha passerat Stora Råby på vägen – och långt före det att danska riket bildades och Danmark kristnades. Stora Råby ligger således i skärningspunkten mellan två naturliga och viktiga öst-västliga och nord-sydliga vägar och mitt emellan många viktiga områden. Det gör att byn verkligen gör skäl för sitt namn som gränsbyn, råbyn.

Kring byn finns också gamla lertäkter och Stora Råby har varit en av flera platser för lerutvinning och viss produktion av tegel längs med Höje å. Markerna ägdes inledningsvis av kungamakten men redan under tidigt 1100-talet kom hela Stora Råby att bli del av domkapitlets egendom och arrenderades ut till arrendebönder fram till reformationen 1536. Det var inte förrän efter reformationen som markerna började ägas av enskilda jordbrukare. Arrendebönderna kunde ibland få betala skatt och ibland utföra arbete som betalning för rätten att få bruka jorden – ibland både och. Det innebär att Stora Råbys historia fram till mitten av 1500-talet är nära sammanflätat med domkyrkans och domkapitlets historia.

Till skillnad från Värpinge, Källby och Lilla Råby så har Stora Råby varit en egen församling med egen kyrka och byn har även varit centrum en egen socken i Torna härad. Vid kommunreformen 1862 var byn tillräckligt stor och inflytelserik för att vara både församling och landskommun, och Stora Råby församling och landskommun bildades. Landskommunen blev del av Lunds stad 1952 och församlingen blev del av Lunds östra stadsförsamling 2012, efter tusen år som egen församling och socken.

Stora Råby kyrka

Den äldsta bygganden i dagens Stora Råby är Stora Råby kyrka, som byggdes i tegel i början av 1200-talet. Det var ungefär då som tegel kom till Skandinavien och när kyrkan uppfördes var tegel senaste nytt och exklusivt som byggmaterial. Den nuvarande kyrkan är den andra på platsen. Dessförinnan har det funnits en stavkyrka (byggd av trästockar och plankor) där den nuvarande kyrkan står. Det styrker också att byn har funnits på platsen sedan övergången mellan järnålder och medeltid. Danmark kristnades år 960 av Harald Blåtand och när Adam av Bremen (ca 1000–1080) beskriver Skåne under mitten av 1000-talet, vittnar han om trehundra kyrkor i landskapet. Det var vanligt och relativt snabbt gjort att upprätta stavkyrkor och tillgången till trä var god i Lundatrakten. Detta sammantaget gör att Stora Råby torde kunna räkna åtminstone en tusenårig historia som by.

Inventarier

Dopfunten höggs av sandsten under 1200-talet. Den har en enkel utformning med slät skål. Dopfatet skänktes till kyrkan den 10 augusti 1690 av dåvarande kyrkoherden Severin Torslow.

Denna dag var Sankt Laurentius, och dopfatet skänktes troligen på denna dag eftersom Laurentius är Lunds domkyrkas skyddshelgon. På dopfatet finns första satsen i vers 16, kapitel 16 i Markusevangeliet ingraverad på latin. I Bibel 2000 översätts den som Den som tror och blir döpt skall räddas. Den dopskål som används numera skänktes till kyrkan 1945 till minne av två församlingsbors rubinbröllop.

Vid dopfunten står en madonnastaty från Oberammergau. Det är utifrån denna som man har färgsatt kyrkans interiör. Predikstolen, bänkinredningen med mera bär färger av denna staty. På statyn sitter Maria på en tron och bär krona. Jesubarnet håller i ett gyllene äpple.

Över altaret finns en glasmålning föreställande Jesus Kristus. Runt honom finns inskriften Gud vare tack som giver oss segern genom vår Herre Jesus Kristus - Gud är kärlek -. Glasmålningen är utförd av Hugo Gehlin.

ÖVRIGT