ANOR (1)

Solberga

Solberga ligger i Kungälvs kommun i Bohuslän.

Namnet skrevs 1320 Solbergha och kommer från byn med samma namn, med betydelsen 'det solbelysta berget' syftande på en höjd, tidigare tingsplats.

Flera boplatser och tre hällkistor från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns flera gravrösen, skålgropsförekomster och några hällristningar. Från järnåldern finns ett 20 gravfält och fyra fornborgar.

Solberga kyrka

Den första kyrkan uppfördes någon gång under 1100-talet eller 1200-talet på en gammal tingsplats.Första kyrktornet uppfördes på 1600-talet, medan det nuvarande tillkom först 1867. Det medeltida koret revs 1739-1741 och ersattes med ett tresidigt. År 1926 genomfördes en genomgripande restaurering och ombyggnad under ledning av Sigfrid Ericson. Då fick kyrkan sitt nuvarande utseende och eftersom den var liten, så byggde man till en korsarm åt norr och även

en sakristia, som tidigare var inrymd i skranket invid predikstolen, samt satte in nya bänkar.

Byggnaden är av vitrappad gråsten och har tegel på taket. Långhuset avslutas med ett tresidigt kor. Tornet i väster har lanternin och en kort spira. Vid en restaurering 2018-2019 fick kyrkan nya trappor och i korsarmen inrättades utrymmen för församlingsarbetet.

Efter att kyrkan 1796 hade fått ett takvalv, målades det i himmelsblått med moln och över altaret en sol av Olof Hagström. Taket har aldrig målats över.

Inventarier

Dopfunten i täljsten från 1200-talet består av tre delar med den totala höjden 88 cm. Kring den cylindriska cuppans övre kant löper en ornamenterad fris med bladverk och ett människoansikte. Skaftet är cylindriskt och svagt skrånande uppåt och har två kors på framsidan. Foten är rund och utan dekor. Funten har uttömningshål. Den tillskrivs dopfuntsmästaren Thorkillus.

Altaret från 1600-talet är rikt skulpterat i barockstil.

Ett votivskepp i form av ett fullrustat krigsfartyg.

Predikstolen från 1600-talet är femsidig.

Bland textilierna finns en äldre röd mässhake.

ÖVRIGT