Hjärtum

M A R K A N O R


»Kom ihåg att hedra släkten som har kommit och gått före dig, eftersom de bidrog till att forma den du är.» 




H J Ä R T U M

Hjärtum


Hjärtum ligger i Lilla edets kommun i Västergötland.

Namnet skrevs 1273 Hiärtheimi och kommer från kyrkbyn. namnet innehåller hjort och hem, 'boplats; gård'.


Flera boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen och skålgropsförekomster. Från järnåldern finns gravfält, stensättningar och domarringar 

och ett par fornborgar.


Vid Intagan, i sockens norra del, inträffade 1647 en stor naturkatastrof då 27 hektar mark rasade ner i älven och tog livet av minst 85 personer. Många av dessa omkom då de firade bröllop i gästgiveriet vid älvstranden mitt i rasområdet. Tio år senare, den 25 september 1657, besegrades 2300 svenska soldater under befäl av Erik Stenbock av danskarnas 2200 man, under Iver Krabbe, i slaget vid Hjärtum.


Hjärtums kyrka

Kyrkan härstammar från 1200-talet, men den har byggts om och till flera gånger. Ursprungligen var stenkyrkan byggd i romansk stil och hade troligen ett rakt smalare kor i öster. Nuvarande sakristia byggdes 1672 som ett gravkor med rund form och kopparklädd kupol med lanternin invid dåvarande korgavel. År 1695 förlängdes långhuset åt väster med nio meter och året därpå revs triumfbågsmuren. Långhuset förlängdes åt öster och nuvarande tresidiga kor tillkom. Vid nästa ombyggnad 1726-1728 höjdes taket och takfallen blev brantare. Kyrkorummet fick då sitt nuvarande treklövervalv. År 1763 togs tre fönster upp i den norra väggen.


Den senaste stora ombyggnaden genomfördes 1900-1901 under ledning av Adrian Crispin Peterson då långhuset förlängdes åt väster och tornet tillkom och interiören byggdes om. Vapenhuset revs och fönstren förstorades. Tak och väggar fick dekorationsmålningar.


Inventarier

Dopfunten av täljsten är från 1200-talet och i två delar. Höjd: 87,5 cm. Cuppan är upptill cylindrisk och nedtill halvsfärisk. Den har en 15 cm bred bård med växtornament, främst palmettmotiv. Foten saknar dekor och är rund med en kraftig vulst. Genomgående uttömningshål finns. Hela objektet är välbevarat, med endast smärre skador.


Altaruppsatsen är tillverkad på 1700-talet.


Predikstolen med målade figurer är snidad 1758 av Johan Joakim Beckman.


En femsidig altarring är från 1901.